vreiþom veget Ls 27ef ek øj)le ættak sem Ingunar-Freyr, . . merge sin æra mølfak þá meinkr^ko ok lemþa alla í liþo Ls 431, ef J>ú vaxa næþer fyr þínna vina brjóste, sæe maþr þik vreiþan vega Fm 71; (y) komenn være nu, ef koma hygþe, Sigmundar burr frá SQlom Oþens HHII491;

6) cum praet. opt. und praes. ind. (in dem durch ef eingeleiteten bedingenden satze steht von zwei durch ok verbundenen verbis das erste im opt. prt., das ztveite im ind. praes., weil zur erfüllung der ersten Voraussetzung die einwilligung eines fremden erforderlich ist, während die zweite durch den sprechenden selbst erfüllt werden soll, dessen bereitwilligkeit nicht zweifelhaft gelassen wird; im bedingten satze steht ind.prs.): («) monk (fleira mæla), ef mik buþlungr blota vilde ok kýsk þats vilk ór konungs gsa'^eHHv2s;

B. ob (in indirecten fragesätzen) 1) cum indic. prs.' (im hauptsatze steht ebenfalls ind. prs. od. imper at.): veiztu ef þiggjom J>ann lQgvelle ? Hym 61, veitkak ef (hvárt B) verþ launef) at vilja ossom Am 298; littu nii austr, Hrimgerþr! ef þik lostna liefr Helge helstqfom HHv 29XB (S. ändert mit Wisén ef in en);

2) cum opt. prs. (im hauptsatze steht opt. praes., imperat. od. ein abhängiger infinitiv): hitt vil jak fyrst vita, ef þú fróþrsér eþaalsviþr, jQtonn! Vm 63; vittu ef hjalper Od 4*; vita far, ef vilja inune MenglQþ mitt gaman Fj 43s, segge vilk alla i sal ganga .. vita ef meine morþfQr kono Sg 43*;

3) cum opt. prt. oder der ihn vertretenden Umschreibung mit mono (im hauptsatze steht ind. prt.): at BQlverke þeir (hrímþursar) spurþo, ef hann være meþ bQndom komenn ef>a hefþe hQnom Suttungr of soet Hqv 108*, beiþ hann (Yølundr) sinnar ljossar kvánar, ef hQnom of koma gørf>e Vkv 7% frå .. dQglingr at því diser suþrónar, ef vilde heim me]) hildingom þá nQtt fara HHI 173, frQgo frøknan, ef fjQi* vilde Gotna þjóþann golle kaupa Akv 21s, spurfm þær (Fenja ok Menja), ef eigi leiddiz Mýsingi salt Ort 30;

4) der regierende satz ist zu ergänzen: mont mér, Freyja! fjaþrhams lea, ef minn hamar mættak hitta ((damit ich versuchen kann, ob ..') ßrk 34, hverr vilde mér

hnosser velja .. ok hugat mæla, ef mætte mér margra suta trygþer vinna Oþr II2V, (Guþrún) mælte af manvite, ef mundo sættask Am 453. — Vgl. if, ife. 5 efla (ld; norw. evla, schwed..äflas, dän. ævle) 1) verstärken; eflask sich durch jmd (viþ ehn) verstärken: prt. ind. sg. 3. (Halfdanr) efldesk viþ Eymund Hdl 15L; 2) zu stande bringen, ausführen, durch-10 führen: prs. ind. sg. 1. (mit suff. pron.) auþr mon ørenn, ef eflek svá vig meþ virþom Orp 12 \

elle, n. (norw. evle) kraft: sg. acc. (Brynhildr) strengte efle (elvi B) (nahm 15 ihre kraft zusammen' Opr 1251 (vgl. Bugge, Fkv 419b).

efna (nd; nor tv. emna, feer. evna, schwed. ämna; got. ibnjan in: ga-ibnjan, ags. efnan; vgl. ahd. ebanon) eigentl. (gleich od. 20 eben machen\ dann mit verallgemeinerter bedeutung schaffen, wirken, ausführen, verwirklichen: prt.ind. sg. 1. (mit suff .pron.) hétk ok efndak es hinig mæltak, at hvi-vetna hjalpa skyldak Od9s; sg. 3. efnde 25 ítrboren (Guþrún) alt þats réþ heita Am 982; part. prt. m.pl. acc. hefr snót (Brynhildr) af mér svarna eiþa, enga efnda Orp 46*. — Vgl. jafna. efre, adj. compar., s. øfre. 30 egg, f. (norw. fær. schwed. egg, dän. æg; alts. eggja, ags. eeg, afris. eg, ig, ahd. ekka; vgl. KO, Efterl. skr. I, 147) die schneide einer waffe: sg. dat. eiþa skaltu mér áþr alla vinna . . at mækes 35 egg Vkv 353, liggr meþ eggjo (sverþs) ormr dreyrfaeþr HHv 93; acc. þeir (Danr ok Dan pr) kunno vel .. egg at kenna, under rjiifa Bp49*; pl. nom. elde VQro eggjar (benvandar) utan gQrvar, en eitrdropom 40 innan fáþar Br 203, grýteþ ér á gumna, alz geirar né bita, eggjar né ísarn Jónakrs suno Hm 26*; dat. fyr þessom eggjom hnigr så enn aldne jQtonn Skm 25B, (Halfdanr) Sigtrygg sló meþ svqIoiii eggjom 45 Hdl 152, gollbrynjo smó (Brynhildr) .. áþr miþlaþesk mækes eggjom Sg 472, hQnom (Atla) Guþrún grýmer á beþ snQrpom eggjom Sg 595; acc. eggjar ek deyfo minna andskota Hqv 1483, kunne hann 50 (Konr) .. eggjar deyfa Bþ44*, buste blóþ á brimes eggjar HHII 9*, mono syne L' Gjúka á sifjungom eggjar rjóþa? Orp 50*, á bjarge stóþ (Oþenn) meþ Brimes eggjar