1077
van-rétte
várg-drope 1078
Skm 223, esa þér vamma vant Ls 302, vant es stafs vi fe (der frau fehlt eine rune, sie hat eine rune ausgelassen' Am 12*, orf)S þykker enn vant ykro hvQroge Hm 9*, mikels es á mann hvern vant es man vits es Hm 27*; 2) bedürftig: unpersönl. n. sg. nom. vits ok våpna vant's jQfre at faa (des witxes tind der ivaffen ist der held bedürftig' Sd 36*.
Composita: a-vanr, and-vanr, handar-vanr, kosta-vanr, meins-vanr, verndar-vanr.
van-rétte, n. unrecht; beleidigung, unglimpf schimpf: sg.gen. Qln né penning hafþer þú þess aldrege vanréttes, vesall! Ls 40*.
vápn, n. (norw. vaapen, vaaken, fær. vápn, aschwed. vapn, vakn, adän. vapn, vapæn; got. wépn, alts. wåpan, ags. wæpen, afris. wépin, wépen, ahd. wåfan) ivajfe: sg. acc. ljósan lea skaltu i lúþr bera f>anns liggr i Viþofnes vQlom, Sin-mQro at selja, áþr hón SQm telesk vápn til vigs at lea Fj 30*, vápn hafþe hann (Atle) etke Akv 432; pl. nom. eggjar ek deyfe minna andskota, bítat þeim VQpn né veler Hqv 148*; gen. segfm mér þat, EjQlsviþr! .. hvárt sé våpna nekkvat fats knege Viþofner fyr hniga á Heljar sjQt? Fj 25*, hvassa våpna hlynr (SigvQi'þr) Sd 202, vits ok våpna vant's jQfre at faa þeims skal fremstr mef) firom Sd 36*, vel skoloþ njóta våpna ok landa Br82; dat. VQpnom sinom skala maþr velle á fete ganga framarr Hqv 38*, VQpnom ok vQþom skolo viner gleþjask Hqv 41*, SigvQrþr heitek . . es hefk þik VQpnom veget Fm 4*; acc. of VQpn sin døma ok of vigrisne sina sigtiva syner Ls 2*, hendr skolo hQndla harþar trjónor, VQpn valdreyrog Ort 182.
Composita: vápn-dauþr, vápn-gQfogr, vápn-SQngr; her-vápn.
våpna (af); nonv. vaapna, fær. våpna, aschwed. vapna, væpna, dän. væbne; ags. wæpnian, afris. wépna, ahd/ wåfan en) betvaffnen: part. prt. m. pl. nom. monat vápnaþer vind of standask Bm 16* FF.
vápn-dauþr, adj. durch waffen getötet: m. pl. nom. þat ræf)k þér et nionda, at fm nQom bjarger hvars fm á foldo fiþr, hvárz ero sótdauþer eþa ero sædauþer eþa ero vápndauþer verar Sd33*\ acc. þar (i ValhQllo) Hróptr kýss hverjan dag vápn-dauþa vera Orm 8*.
*vápn-gQfogr, adj. mit herrlichen waffen ausgerüstet: m. sg. nom. vápngQfogr Óþenn Grm 19*.
* vápn-SQngr, m. waffengeklirr: sg. nom. 5 dynr vas i garþe, drQslom of þrunget, vápnsQngr virþa Akv 35*.
1. var-, untrennbares praefíx, iibel, schlecht, unglücklich; in: var-gefenn.
2. vár, n. (norw. vaar, fær. vár, aschwed. 10 adän. var) frühling: sg. dat. at vári fekk
karl þeim (Geirrøf)i ok Agnari) skip Grm 7; acc. emkat ek sá hælbítr sem húþskór forn á vår Hrbl 97.
1. vara (rf); norw. fær. vara) 1) schei-15 nen, ahnen, vermuten: unpersönl. prs.
ind. sg. 3. mart gengr verr an varer (vieles geht schlechter als man vermutet' Hqv 39*, vif> f>at hann (Mimameiþr) fellr es fæstan varer Fj 14*; (mit suffig.pron.) 20 qII of røk fira VQromk (d. i. varer mik), dvergr! at viter Alv 92 II2 132 152 172 192 212 232 252 272 292 312 332; 2) praegn.gutod. vorteilhaft erscheinen^): prs. ind. sg. 3 (mit suffig pron.) VQromk 25 at vite svá (es scheint mir vorteilhaft dies so (genau) xu wissen' Hdl 332 362412.
2. vara (aþ; norw. fær. aschwed. vara, adän. varæ; alts. ahd. waron, ags. warian,
30 afris. waria 3 wara) 1) warnen etw. xu tun, auffordern etw. nicht xu tun: prt. ind. sg. 3. (GollrQnd) varaþe at hylja of hrør fylkes (riet die leiche nicht länger verhüllt xu lassen' Gßr III*] 2) varask 35 sich in acht nehmen vor etw. (vif) eho, vif) eht): inf. kannat (fiskr) sér viþ vite varask? Bm I2', prs. ind. sg. 3. ósnjallr maþr hyggsk mono ey lifa, ef hann vif) vig varask Hqv 162; mit at c. opt.: inf. 40 hon (Fulla) baf) konung varaz, at eigi fyrgørf)i honum fjQlkunnigr maþr Orm 22.
varg-drope, m. (sprössling des wolfs', d. i. söhn od. naher venvandter eines geächteten: sg.gen, þat ræþk f)ér et tionda, 45 at fm truer aldre VQrom vargdropa hverstu est brof)orbane ef)a haf er fm feldan fQþor — opt es ulfr i ungom syne — þót see hann golle gladr Sd352. —Die von FJ. (Eddal. II, 127; Ark. 14, 202 fg.) als (ursprüng-50 lieh' bezeichnete bedeutung ist tvol erst ein 1.1. des isländ. rechtes; auch enthält die strophe eine ganx allgemeine klug-heitsregel und deutet nicht, auf eine be-